Född som lakrits.

En några lakritsbitar lång historik

Grunden till Kouvolan Lakritsi gjöts redan år 1906 i Viborg. Företaget har sina rötter i det viborgska företaget Makeis- ja Mehu Oy, som efter kriget hittade ett nytt herresäte i Nystad, efter att Finland hade förlorat Viborg i kriget. Julen 1945, under en tid av brist på varor och ransonering, beviljade statsmakten ädelmodigt Makeis- ja Mehu Oy ett litet råvaruparti för tillverkning av en sådan lyxvara som lakrits – och det blev början på hela historien.

När bolagets verksamhet år 1960 utvidgades flyttades hela godistillverkningen till Kouvola. Lakritsen var redan då känd som en utmärkt produkt, den var ju en av Makeis- ja Mehu Oy:s topprodukter.

I samband med flytten beslöt man utveckla lakritstillverkningen. Man bjöd in lakritskonsulten H. Knoch från England för att utföra denna värdefulla uppgift och han finslipade tillverkningsreceptet till det recept vi använder ännu idag. På lakritsmarknaden fanns redan då förstås även andra tillverkare, men lakritsen från Makeis- ja Mehu Oy skiljde sig tydligt från konkurrenternas tack vare herr Knochs recept.

Den nya smaknyansen ledde till en ökad åtgång på lakrits och bolagets ledning ansåg att en utmärkt märkesprodukt även behöver ett fint namn – ENGLISH TASTE. Naturligtvis influerades namnet av lakritsens ursprungsland England och det passade ju bra att herr Knoch var därifrån.

Engelska var ännu inte då ett språk som finländarna kunde så bra, inte ens som rallyengelska, och därför började vänner av vår lakrits kalla produkten enligt tillverkningsorten.<0} Bolagets ledning tog lärdom av detta och därför blev den populära produkten även officiellt Kouvolan Lakritsi. Makeis- ja Mehu Oy:s verksamhet upphörde år 1990. Tillverkningen av Kouvolan Lakritsi överfördes samtidigt till systerbolaget och till den största aktieägaren Papulan Vesitehdas Oy, som hade inlett sin verksamhet den 1 maj 1906 i Viborg som läsk- och mineralvattensfabrik i stadsdelen Papula. Som olyckbroder till Makeis- ja Mehu Oy hade även Papula varit tvungen att lämna Viborg år 1944 på grund av kriget. Via Villmanstrand hade Papula kommit till Torniomäki i Kouvola och grundade där en egen fabrik år 1947. Den ursprungliga fabriken har naturligtvis byggts ut och renoverats många gånger, men på samma plats har man fortlöpande tillverkat Kouvolan Lakritsi sedan år 1960. På 1960-talet idkade Papula även café- och bageriverksamhet. Papulan Vesitehdas Oy:s och Papulan Leipomos industriella produktion upphörde år 1971. Fram till dess hade man hunnit tappa läskedrycker på flaska i sammanlagt 65 år. Inom dryckesbranschen pågick då en centralisering som körde över de små tillverkarna. Samtidigt upplevde bageriverksamheten en lönsamhetskris, främst till följd av statsmaktens envisa regleringspolitik. Därför upphörde det jämförelsevis välbärgade företaget med sin produktion och var därefter enbart ett egendomsförvaltningsbolag, tills det på nytt inledde sin verksamhet som lakritsfabrikör. Papulas största roll som tillverkare av Kouvolan Lakritsi inföll under åren 1990-1997. Emellan sjönk tillverkningen av Kouvolan Lakritsi något, men trots allt ökade marknadsandelen. Under Papulas tid tog man även steget ut på den internationella marknaden och under den här tiden blev exporten över tio gånger så stor. På våren 2008 köpte Timo Nisula lakritsfabriken tillsammans med Mikko Vilenius. År 2014 blev Nisula ensamägare. Samtidigt ökade man exporten av lakrits och nu kan man njuta av Kouvolan Lakritsi ibland annat Sverige, Danmark, Tyskland och Kanada.

Kouvolan Lakritsi fick landskapets företagarpris

Kymen Yrittäjät (Företagarna i Kymmene) beviljade år 2015 Kouvolan Lakritsi landskapets företagarpris. Motiveringarna till beviljandet av priset var lakritsfabrikens långa historia, utvecklandet av verksamheten även under kärva tider, positiv kändhet och stark lokal verksamhet.

Lakritsfabrikens milstolpar

Viktiga stunder i Kouvolan Lakritsis historia, från början av 1900-talet i Viborg.

01.05.1906
Fabrikören Richard Ötzmann inledde Papulan Vesitehdas Oy:s verksamhet i Viborg tillsammans med Joseph Forsten.

1918
Papulan Vesitehdas övergick i Matti Kotonens ägo. Han fortsatte med vattenfabriken fram till krigen.

31.05.1942
Makeis- ja Mehu Oy inledde sin verksamhet i Viborg. Bolaget grundades av Reino Olkku, tidigare VD för Jalostaja Oy som ingick i Huhtamäki-Koncernen, tillsammans med sin bror Ilmari Olkku.

10.06.1944
Makeis- ja Mehu flyttade undan kriget till Nystad.

17.06.1944
De sista anställda vid Makeis- ja Mehu Oy och Papulan Vesitehdas Oy lämnade Viborg. Papulan Vesitehdas Oy evakuerades till Villmanstrand.

03.05.1947
Papulan Vesitehdas beviljades bygglov för en industribyggnad i Tornionmäki i Kouvola.

1948
Papulan Leipomo inleder verksamheten i Kouvola.

1951
Papulan Kahvila öppnas.

1960
Makeis- ja Mehu Oy:s sötsakstillverkning flyttar från Nystad till Kouvola. Den allt populärare lakritsen blir nu ”Kouvolan Lakritsi”. Herr H. Knoch finslipar receptet.

1971
Papulas egen produktion upphör. Resurserna koncentreras på att utveckla Makeis- ja Mehu Oy.

1990
Makeis- ja Mehu Oy:s verksamhet upphör och Papulan Vesitehdas Oy blir lakritsfabrik. Kouvolan Lakritsi har en stark marknadsposition och tillväxten sker i rask takt.

1995
Kouvolan Lakritsi utses till Finlands bästa lakrits i MTV3:s program Suomen Paras (Bäst i Finland).

1998
Papulan Vesitehdas verksamhet upphör och tillverkningen av Kouvolan Lakritsi övergår till Erkki och Minna Tarkkala. Fabriken i Tornionmäki genomgår en omfattande renovering och tillverkningskapaciteten för lakrits når nya höjder.

03.04.2008
Makeisneuvos Oy blir ny ägare till Kouvolan Lakritsi. De nya fabrikörerna är Mikko Vilenius och Timo Nisula.

2014

Timo Nisula blir ensamägare till Kouvolan Lakritsi och satsar på export.

2015
Kouvolan Lakritsi beviljades landskapets företagarpris 2015 av Kymen Yrittäjät.

Lakrits har smakat gott, i en form eller annan, under historiens gång

Under årens liv och rörelse och historiens tumult har många kulinarister njutit av lakrits och delikatessen har även använts som läkemedel.<0} 4000 f.Kr.
Lakrits används allmänt som medicinalväxt i Assyrien, landet mellan de två floderna.

1500 f.Kr.
Egyptierna använder lakrits som läkemedel och i faraonernas gravar läggs lakrits som vägkost på resan mot det okända.

360 f.Kr.
Alexander den store invaderar Persien och Grekland, allt från Mindre Asien till Egypten och Indien. På den här resan använde soldaterna lakrits för att orka marschera och som läkemedel mot olika besvär.

Cirka 270 f.Kr.
Romarna använder lakrits på sina fälttåg i öknen.

Cirka 250–185 f.Kr.
Hannibal invaderade Italien och använde lakrits som läkemedel och energikälla.

Från cirka 1200
Lakrits tillverkades första gången industriellt genom att koka den över öppen eld, varefter man lät den stelna.

Spanska munkar under Shakespeares tid fick ensamrätt att odla lakritsrot i grevskapet Yorkshire, i närheten av en liten stad med namnet PONTEFRACT.

1700-talet
Napoleon Bonaparte förlitade sig på lakrits som läkemedel och lugnade nerverna med lakrits i stridernas tumult.

1760
Engelsmannen George Dunhill tillsatte av misstag mjöl och socker i lakritsextraktet och blev den som uppfann dagens lakritsgodis.

1890-talet
Finland levde i en tid med kraftig ekonomisk tillväxt och under den ökande uppgången föddes även den finländska sötsaksindustrin. Från allra första början fanns lakrits med i produktsortimentet.

Vid smakens källa

Lakritsens goda smak härstammar från lakritsroten, närmare bestämt från den kokta lakritsroten som fått torka. Lakritsroten odlas allmänt från Medelhavet till Kina. Idag utgörs de viktigaste odlingsländerna av Turkiet, Iran, Afghanistan och Kina. Lakritsroten härstammar ursprungligen från området som sträcker sig från Medelhavet till Afghanistan. Lakritsroten hör till familjen Glygyrrhiza som består av 18 arter. Alla arter har blå blommor, parblad och underjordiska rötter.

Man känner till att växten användes som läkemedel redan i det forna Egypten. Grekerna kallade växten för Glycyrrhiza, söt rot. De uppskattade växtens sötma och dess lugnande egenskaper. På medeltiden började man allmänt odla växten. Idag används lakritsroten inte endast för lakritsgodis, utan även ofta i läkemedel för att dölja beska smaker och i hostmedicin för sin slemlösande egenskap.


Integritetspolicy, Köp- och leveransvillkor